Honoré de Balzac är en fransk författare som föddes 20 maj
1799 i Tours, Frankrike. Han var en av de första att skriva realistiska romaner
med detaljerade miljöbeskrivningar. Hans böcker underbyggs en stor del av att
det mesta i mänskliga relationer handlar om pengar. Pengar var en viktig del
även i hans liv då han redan som 30-åring var kraftigt skuldsatt.
Balzac gick först i
skola i Vendôme, men kom tidigt till Paris, där han 1816 avslutade sina
studier. Därefter fick han anställning på ett advokatkontor, men ägnade sig
snart helt och hållet åt författande. Under olika pseudonymer (falska namn) gav
han ut en mängd romaner, som inte blev uppmärksammade särskilt mycket. Detta
hade betydelsen för honom att han så småningom lärde sig att beskriva natur och
skildra karaktärer. Vid denna tid inspirerades han särskilt av Cooper och
Walter Scott. Flera gånger försökte han sig på att skriva ekonomiska
spekulationer, men det blev inte heller så lyckosamt. Han hade en affärsidé om
att trycka billiga upplagor av klassiska författare, men denna idé gjorde inget
annat än att skuldsätta honom för livet. Trots alla dessa motgångar fortsatte
han med sin envishet att sträva mot framgång.
Hans första roman, le
dernier chouan, kom ut 1829 och gjorde lycka. 1830 följde Physiologie du mariage och den första
samlingen Scénes de la vie privée, och
dessa skapade hans rykte som Frankrikes mest betydande romanförfattare. Balzacs
produktivitet var enorm, han arbetade dag och natt med endast några timmars
vila. Balzac levde i samtid med den franska nyromantiken och hans vänner var
Gautier och Sandeau. Alla de var en del av den nyskapande genren inom
litteraturen, realismen. Realismen innebar och underbyggdes av Balzacs förmåga
att skildra både romantikens storslagna och våldsamma inbillningskraft och
sedan att kombinera det med verkligheten som var då, i Frankrike under
kungadömet och efter restaurationen. Hans böcker innehåller till störst den
verklighet som han själv upplevde och de personer som fanns i hans omgivning,
fast med hjälp av hans fantasi omgjort till viss del i hans romaner.
I slutet av 1830-talet, beslöt Balzac sig för att förena
alla sina verk till ett sammanhängande helt verk. La comédie humaine, Balzac
kallade detta sitt livsverk och var medveten om att det var en jämförelse med
Dantes Gudomliga komedi, sammanfattningen av den katolska medeltidens åsikter
och erfarenheter. Han genomgick stor framgång men han dock inte avsluta det
enorma verket.
Balzac dog den 18 augusti 1850 i Paris. Han betraktas som en
av grundläggarna till den moderna realistiska romanen, genom sin metod att
skriva med detaljrik precision från verkligheten och som jag nämnde tidigare,
kombinera det med nyromantiken i Frankrike.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar